vorsicht

Ja, sen senaste inlägget hatr min dag bestått av 41 minuters glädje, då jag fick hem det nya Gossip girl avsnittet. Den glädjen följdes av cirka 10 minuters ilska för att avsnittet tog slut och jag är tvungen att vänta tills nästa kommer. Sen läste jag ett par timmar och det följdes av en liten episod i köket för cirka en kvart sen när jag skulle göra chokladbollar och mina tårkanaler totalt svämmade över, hade vart förstårligt om det hänt under själva ihopblandningen då jag hatar kladd. men det skedde under iläggningen av ingridienser. Och då har jag också konstaterat att jag kommit in i en av mina översvämmningsperioder då jag kan bli helt förstörd över minsta lilla, som alltid kommer efter mina såkallade undantryckningsperioder, då jag inte bryr mig om något.  Var dock lugna, eftersom jag är en ganska stor känslofob så  sköter jag för det mesta sådana känslostormar hemma i min ensamhet, eller mer eller mindre alltid. Och jag är ju mer eller mindre nu förtiden hemma i min ensamhet, förutom skolan då. Som var det jag syftade på lite när jag sa att folk skulle vara lugna. Jag vet inte riktigt vilket av dom två tillstånden som är värst, men jag antar att den jag är i nu egentligen är bäst för mig, men jag föredrar då dock den andra då slipper bry mig så mycket om saker. Nu ska jag äta mina sorgliga(?) chokladbollar, som inte ens är bollar utan en stor klump som ligger kvar i skålen, överöst med pärlsocker och som jag äter med sked. Det inger iaf en liten stunds glädje, jag har ju inget annat så då får man väll göra det bästa av det man har, så att säga. Tack hej så länge